Standard för BEARDED COLLIE

FCI-nummer 271
Originalstandard 1987-06-24
FCI-Standard 1987-06-24; engelska
SKKs Standardkommitté 2003-10-08

Ursprungsland/
hemland:
Storbritannien
Användningsområde: Vallhund, sällskapshund
FCI-Klassifikation: Grupp 1, sektion 1
Bakgrund/ändamål: Bearded collie är förmodligen en av Storbritanniens äldsta vallhundsraser. Tyvärr finns inte mycket dokumentation om rasens tidiga bakgrund men man vet att på 1600- och 1700-talen drev bearded collies boskap från skotska höglandet ner till södra Skottland och England, där boskapen såldes på marknader. Bearded collie var en ren vallhund som föddes upp för sina bruksegenskaper, inte för sitt utseende, och baserades troligtvis på inhemska långhåriga vallhundar korsade med bl a polska vallhundar. Den första rasstandarden publicerades i Edinburgh 1912 men var mer en arbetsbeskrivning än en exteriörstandard. Rasklubben erkändes 1955 av engelska kennelklubben. Bearded collie används fortfarande som vallhund men har framför allt kommit att bli en uppskattad sällskapshund långt utanför hemlandets gränser. Bearded collie kom till Sverige redan 1960.
Helhetsintryck: Bearded collie skall vara en torr, stram och rörlig hund. Kroppslängden skall, mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl, vara större än mankhöjden, i proportionerna 5:4. Tikar får vara något längre. Trots den kraftiga kroppsbyggnaden får bearded collie inte verka alltför tung, utan skall ge ett ganska luftigt intryck. Typiskt för rasen är de klara ögonen med det forskande uttrycket.
Uppförande/Karaktär: Bearded collie skall vara vaken, livlig, aktiv och ha gott självförtroende. Den skall vara en mentalt stabil och intelligent vallhund, utan några tecken på nervositet eller aggressivitet.
Huvud: Huvudet skall vara i proportion till hundens storlek.

Skallparti

Skallen skall vara bred, flat och kvadratisk med gott utrymme för hjärnan. Avståndet mellan stop och nackknöl skall vara lika stort som bredden mellan öronens ansättning.

Stop

Stopet skall vara måttligt markerat.

Nostryffel/Läppar

Nostryffeln skall vara stor och kvadratisk. I allmänhet är den svart men harmonierar vanligen med pälsfärgen hos blå och bruna hundar. Tryffeln skall vara enfärgad utan prickar eller fläckar.

Nosparti

Nospartiet skall vara kraftigt och lika långt som avståndet mellan stop och nackknöl.

Läppar

Läpparna skall vara enfärgade i harmoni med pälsens färg, utan prickar eller fläckar.

Käkar/Tänder

Käkarna skall vara starka med stora, vita tänder. Ett perfekt, regelbundet och fulltandat saxbett föredras. Tångbett tolereras men är inte önskvärt.

Ögon

Ögonen skall vara stora men inte utstående. De skall sitta brett isär och ha ett milt och tillgivet uttryck. Ögonens färg skall harmoniera med pälsfärgen. Ögonkanterna skall vara enfärgade i harmoni med pälsens färg. Pälsen skall bilda ögonbryn som skall spreta uppåt och framåt men inte vara så långa att de döljer ögonen.

Öron

Öronen skall vara medelstora hängöron. När hunden lystrar lyfts öronen vid basen så de är i nivå med, men inte ovanför, skallens högsta punkt, vilket skenbart gör skallen ännu bredare.
Hals: Halsen skall vara medellång, muskulös och lätt välvd.
Kropp:  

Rygglinje

Ryggens längd skall huvudsakligen utgöras av bröstkorgens längd och inte av ländpartiet.

Rygg

Ryggen skall vara plan.

Ländparti

Ländpartiet skall vara starkt.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda men inte rundade revben och ge gott om plats för hjärta och lungor.

Svans

Svansen skall vara lågt ansatt, utan knyck eller knorr, och täckt av rikligt med päls. Svansspetsen skall nå minst ner till hälbenet. I stående och gående skall svansen bäras hängande med uppåtböjd spets, men när hunden rör sig snabbt får svansen bäras helt utsträckt. Den får dock aldrig bäras över ryggen.
Extremiteter:  

Framställ:

Frambenen skall vara raka och parallella med god benstomme. De skall vara helt täckta med lång, litet raggig päls.

Skulderblad

Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda.

Mellanhand

Mellanhänderna skall vara fjädrande men inte veka.

Framtassar

Framtassarna skall vara ovala med tjocka trampdynor. Tårna skall vara välvda och samlade samt väl täckta med päls, även mellan tramdynorna.

Bakställ:

Bakbenen skall vara muskulösa och välvinklade.

Knäled

Knälederna skall vara välvinklade.

Underben

Underbenen skall vara välutvecklade.

Has

Hasorna skall vara lågt ansatta och ställda i rät vinkel mot marken. När hunden står normalt skall hasen vara placerad strax bakom en tänkt vertikal linje från sittbensknölen.

Baktassar

Baktassar, se framtassar.
Rörelser: Det långa, vägvinnande steget skall vara mjukt, flytande och väl täcka mark med ett minimum av ansträngning.
Päls:  

Pälsstruktur

Pälsen skall vara dubbel. Underullen skall vara mjuk, ullig och tät. Täckhåret skall vara strävt, kraftigt, långt och litet raggigt, men inte ulligt eller lockigt. Lätt vågig päls är dock tillåtet. Hårremmens längd och täthet skall vara tillräcklig för att ge skydd mot väder och vind och framhäva hundens konturer, men pälsen får inte vara så riklig att hundens naturliga linjer döljs. Pälsen får aldrig trimmas. Nosryggen skall vara sparsamt täckt med päls som skall vara något längre på nospartiets sidor så att den precis täcker läpparna. Från kinderna, underläppen och under hakan skall pälsen öka i längd ned mot bringan och bilda det typiska skägget.

Färg

Skiffergrått, rödaktigt fawn, svart, blått, alla nyanser av grått, brunt och sandfärg, med eller utan vita tecken. När vitt förekommer skall det finnas endast på nospartiet, som bläs på huvudet, på svansspetsen, bringan, benen och tassarna. Om det vita bildar krage får vita hårstrån inte växa bakom skuldran. Vitt får inte heller förekomma ovanför hasorna på bakbenens utsidor. Lätt tanteckning accepteras på ögonbrynen, på öronens insida, på kinderna, under svansroten och på benen i övergången mellan det vita och grundfärgen.
Storlek/vikt:  

Mankhöjd

Idealhöjd för hanhund är 53-56 cm, för tik 51-53 cm. Hundarnas allmänna kvalitet och proportioner skall tillmätas större betydelse än mankhöjden. Överdrivna avvikelser från ovan angivna idealhöjder skall dock inte uppmuntras.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.